Att vara missionärsbarn är att vara en Third Culture Kid. Det var på 1980-talet som begreppet Third Culture Kids började att användas. Den första som använde termen var sociologen Ruth Hill Useem, som förklarade att TCKs är ”Barn som följer med sina föräldrar till en annan kultur.” Termen TCKs spred sej inte minst genom den bok som David C. Pollock och Ruth E. Van Reken skrev ”Third Culture Kids – Growing Up Among Worlds”. Deras förklaring av Third Culture Kids (TCK) var:

En TCK är en person som har tillbringat en väsentlig del av sin uppväxt i en annan kultur än den deras föräldrars. En TCK är en del av flera kulturer, men tillhör inte helt och hållet någon kultur. Även om det finns delar från flera kulturer i personens livs erfarenhet, så har personen sin tillhörighet framförallt i relationer till andra med liknande bakgrund. [1]

Tänk dej att du har blå färg – den kultur som ditt pass hör till, och blandar med gul färg – den kultur du bor i/bott i och också tillhör – och du får grönt: den blandning som är du. Många av oss är en blandning av många fler färger.Begreppet Third Culture Kids avsåg till att börja med barn som följt med sina föräldrar som arbetat i utlandstjänst: diplomatbarn, missionärsbarn, barn till biståndsarbetare, barn till anställda inom olika företag, barn till studerande, militärbarn (vanligt framförallt från USA) och andra.

Under åren såg man många fler barn än de som följt med föräldrarna för utlandstjänst bär på liknande erfarenheter och pratar nu mer om Cross Culture Kids – CCK, som också inkluderar barn i flerkulturella familjer, invandrarbarn, adoptivbarn m fl. ”En Cross Culture Kid är en person som lever – eller aktivt relaterar till – två eller flera kulturer under en väsentlig del av sin uppväxt.” [2]

Ett annat begrepp som också använts för samma grupp av barn är ”Global Nomads” – på svenska ”Globala Nomader”. ”Globala Nomader” kan förstås också användas om vuxna, men begreppet används för det mesta om personer som redan som barn flyttat runt på jorden.

De specifika erfarenheter som Third Culture Kids bär med sej är att

  • De är en del av flera kulturer.
  • De har flera gånger flyttat, vilket inneburit att de tvingats bryta upp från något invant för att bygga upp något nytt på den nya platsen.
  • Dessa två erfarenheter har de fått med sej som barn, vilket gjort att det påverkat deras utveckling, identitet och grundföreställningar om världen och dem själva.

Det är en stor skillnad om en person flyttat mellan och blivit en del av olika kulturer redan som barn, eller om den fått den upplevelsen först som vuxen. Ett barns hjärna utvecklas fortfarande mycket, och har en oerhörd förmåga att anpassa sej till det liv där barnet befinner sej. Det gör att barnet blir mer påverkat av den kultur där det lever. Det gör också att barnet har mer att hämta igen när det senare kommer till en annan kultur, t ex den kultur där föräldrarna vuxit upp. Det är framförallt det vi är med om före 12-årsåldern som påverkar vår personlighet. Så den kultur vi växer upp i påverkar oss mycket.

Vår identitet formades på platser som kändes som hemma, där vi visste hur man gjorde, vilka värderingar som gällde och hur människor tänkte, fast vi faktiskt var främlingar där.

Among Worlds 2006

De som vuxit upp som Third Culture Kids upplever ofta följande:

  • Det är svårt att svara på frågan: ”Var är du från?”
  • Det är lättare att säga ”hej” än ”hej då”.
  • Livshistorian innehåller berättelser om många flyttar mellan länder.
  • Det är svårt att känna tillhörighet någonstans.
  • Det är svårt att veta var hemma är.

Ulrika Ernvik, nov 2103
familjegladje.se

[1] ”A Third Culture Kid (TCK) is a person who has spent a significant part of his oer her developmental years outside the parents´culture. The TCK frequently builds relationships to all of the cultures, while not having full ownership in any. Although elements from each culture may be assimilated into the TCK´s life experience, the sense of belonging is in relationship to others of similar background.”

[2] Ruth Van Reken, ”Third Culture Kids”