Tankar om vad sändande missionsorganisation behöver tänka på när man sänder familjer med barn

Följande tanker har vuxit fram i mitt arbete med missionärsfamiljer på The Well Member Care Center i Chiang Mai, i mina samtal med svenska missionärer och missionärsbarn i olika sammanhang, och i min egen erfarenhet som både missionärsbarn och mamma till missionärsbarn. Det är inget färdigt material som går att använda direkt i en handbok, utan mera tankar som kan ligga till grund för riktlinjer. Ni får gärna höra av er om ni har frågor. Som ni förstår är det här frågor som ligger mej varmt om hjärtat, och jag bidrar gärna med min erfarenhet och kunskap i dessa frågor, för att utveckla ett bra stöd till familjer och barn som sänds ut.

Att uppmärksamma barnen och deras behov i samtal

Det är viktigt att barnen finns med i samtalen under hela processen, från rekrytering, under förberedelse, under arbetsperiod, och vid hemkomst. Att de finns med i samtalen betyder dels att man i samtalen med föräldrarna pratar om barnens behov, men också att man ger möjligheter för familjen att tillsammans möta någon som kan hjälpa hela familjen att förbereda innan, och bearbeta efter, arbetsperioden.

Prata med föräldrarna OM barnen. Fråga hur barnen reagerar, om barnens olika personligheter och speciella behov, hur de tror att flytten kommer påverka barnen, hur de kan hjälpa barnen i flytten. Ge föräldrarna idéer och verktyg för hur de kan hjälpa barnen att processa.

Ta för vana att ALLTID fråga hur barnen har det. Försök att lyssna in behov.
Frågor som är bra att regelbundet ställa till föräldrarna:

  • Hur fungerar skolan? Kunskapsmässigt? Socialt?
  • Har barnet kompisar? Fritidsaktiviteter?
  • Vilka språk använder barnen? Finns det någon oro kring språksituationen?
  • Olyckor, sjukdomar eller andra hälsoproblem? Äter barnet, sover?
  • Följer barnet någorlunda utvecklingsfaserna? Finns behov att följa upp eller utreda något?
  • Är föräldrarna oroliga för något?
  • Hur ser den kommande treårsplaneringen ut för barnet?
  • Vem har barnet kontakt med i Sverige?
  • Vad gör föräldrarna för att hjälpa barnet att behålla rötter i Sverige?

Under förändringar och stress är det inte säkert att föräldrarna orkar se till barnens behov. Det är viktigt att ta ordentligt med tid med föräldrarna för att prata igenom hur situationen är/blir för barnen. Det är ibland svårt att se klart, samtidigt som föräldrarna är de som bäst känner barnet.

Prata också med hela familjen tillsammans, om hur de tror att det kommer att bli – eller hur det varit. Erbjud träff med någon annan som är van att prata med hela familjer, och se till att barnen också får möjlighet till samtal, med någon som är van att prata med barn.

Debriefing

Var och en i familjen ska ges möjlighet till förberedelsesamtal samt debriefing. Det är viktigt att familjen också får möjlighet till debreifing, tillsammans. Glöm inte barn som avslutar sitt liv i arbetslandet, även om föräldrarna fortsätter perioden.

Vilken förberedelsehjälp för flytten tillbaka till passlandet finns att tillgå i arbetslandet?

Barnens behov av sammanhang

Barnen behöver få ett sammanhang där de känner att de hör till, det kan vara svårt att känna så i ett sammanhang om kulturerna är väldigt olika. Familjen behöver hitta balans mellan nationellt engagemang och tillhörighet i ett internationellt eller svenskt sammanhang. En del barn mår dåligt av att känna sej annorlunda. För en del barn kan det därför bli en påfrestning att gå i nationella dagis/skolor.

Barn behöver skydd

Barn behöver skydd från att ”vandra runt” för mycket bland barnflickor och andra, att känna sej för annorlunda, att utsättas för för svåra situationer, från press att umgås med nationella eller lära sej språket. Barn behöver skydd i samband med förskola/skola, om de upplever sej annorlunda, retade, särbehandlade, eller har språksvårigheter.

I forskning kring missionärsbarn är ett återkommande tema att barnen upplevde att pappa inte gav skydd. Har barnen tillgång till BÅDA föräldrarna? Finns pappan som aktiv beskyddare?

Det är också viktigt att ge båda föräldrarna utrymme att ge barnen mycket tid under förändringsperioder.

Långsiktiga mål

Familjen kan behöva hjälp att tänka långsiktigt: Vilket land vill jag att mitt barn hör till? Det är bara vårt passland vi säkert vet att vi kan återvända till. Vad behöver mitt barn få med sej för att passa in i det landet? Hur mycket och när behöver vi bo i Sverige för att barnet ska känna sej hemma där? (Barn utvecklar större delen av sin personlighet och sina kunskaper före 12 års ålder).

Skolgång

Det är viktigt att alla beslut fattas i god tid, så att barnen har god tid att förbereda sej. När det gäller skolgång, behöver anmälan till ny skola ofta göras närmare ett år innan, vilket gör att familjer behöver ha god framförhållning.

Föräldrar har stort behov av någon att bolla med när det gäller skolgång. Det är svårt att ta reda på själv allt man behöver veta när barnen ska in i gymnasium eller till högskolan, så att de får med sej allt de behöver.

Tonåringar kan också behöva hjälp att få sommarjobb under Sverigevistelse.

Hur länge hör barn till familjen?

Barn behöver höra till familjen tills de är en bit upp i 20-årsåldern. En del internationella missionsorganisationer har till 23 år. I Sverige har föräldrar försörjningsskyldighet för barn som går på gymnasiet, upp tills de är 21 år. Om ett barn flyttar till Sverige och sedan behöver läsa in ämnen från svenska gymnasiet, så har föräldrarna försörjningsskyldighet. Det är viktigt att ekonomiska möjligheter ges så att barnen kan träffa familjen två ggr per år, samt vid akuta behov.

En del barn mår inte bra av att föräldrarna är långt borta under den här tiden, när de behöver föräldrarna att göra avstamp från. Barn i Sverige som inte mår bra tar oerhört mycket energi från föräldrarna.

De vuxna missionärsbarnen

Många missionärsbarn skulle må bra av om det fanns möjlighet för att åka tillbaka till missionslandet och knyta ihop påsen. Många börjar inte bearbeta förrän i 30-40 års åldern. Ett annat sätt att hjälpa till med bearbetningen är att ordna träffar för vuxna missionärsbarn, och att erbjuda en prenumeration på tidskriften för vuxna missionärsbarn, Among Worlds.

Missionärsbarnsläger

Baptistbarnen har i många år åkt på MBT. Missionskyrkans barn har åkt på Missionskyrkans missionärsbarnsträffar. Det är viktigt att barnen får den här möjligheten, att lägret betalas för barn och ungdomar, under tjänst, men kanske också några år efter tjänst.

Missionärskonferens

Det är viktigt att det under missionärskonferenser erbjuds ett bra och meningsfullt program för barn och tonåringar. Det är också bra om det finns något pass för föräldrar, där de kan få prata tillsammans om hur det är för barnen.

Hemmaår

Barn behöver sina föräldrar mycket under ett hemmaår. Det är inte rimligt att föräldrarna ska resa runt i församlingar vid sidan om ett heltidsjobb. Det är viktigt att familjens ekonomi räcker för barnens behov under ett hemmaår.

Ekonomi

En bra tumregel är att det som hade betalats av skattepengar i Sverige, betalas av utsändande organisation under arbetsperiod, som t ex skola, skolmat, skolskjuts, tandvård, sjukvård.

Det är viktigt med Sverigelön under även kortare Sverigevistelse. Det är oerhört kostsamt om barnen ska ha möjlighet att åka på läger mm, vilket är jätteviktigt. Det är också viktigt att familjen får möjlighet till go familjetid och semester.

Det är viktigt med bidrag för att transportera saker. För barn är det viktigt att få ta med sina saker när de flyttar runt jorden. Det handlar också om minnen, som t ex skolböcker. Det kan vara bra med ett extra bidrag till barn som avslutar sin period i arbetslandet, även om föräldrarna inte slutar perioden.

Missionärsutbildningen

Behövs det mer om barn i missionärsutbildningen?

Regelbunden äktenskaps- och föräldravård

Det är bra om rutiner införs för regelbundna samtal inför utresa, under arbetsperiod, och efter arbetsperiod. Om föräldrarna inte mår bra, mår barnen inte bra.

Det finns ingen lösning som passar alla

Det är viktigt att varje familj får möjlighet att hitta lösningar som passar dem bäst, vad gäller arbetsperiodens längd, skola, boende, upplägg på arbetet mm.

Ulrika Ernvik, nov 2013
familjegladje.se