När vi lämnar en plats för att flytta till nästa är det oerhört mycket vi måste lämna. Det är så  mycket vi förlorar:

  • en hel värld, ett helt sammanhang
  • en dröm  – om mej, mitt liv och min framtid
  • status – en plats i fotbollslaget eller i klassen
  • delar av min identitet – på den nya platsen vet de inte vem jag är och vad jag kan
  • en känsla av att höra till
  • ett enkelt liv i en kultur där alla tänker och uttrycker sej ungefär likadant
  • en livsstil
  • ett hem
  • ägodelar
  • husdjur
  • smaker, lukter, ljud
  • bilder, vyer
  • väder
  • restauranger, affärer
  • aktiviteter
  • det som inte blev
  • det som blev

Det är viktigt att få sörja, och att skapa ceremonier för sorgen. Om vi inte medvetet uttrycker vår sorg, kommer den se till att den blir uttryckt på andra sätt, t ex genom

  • ilska
  • depression
  • upproriskhet
  • att man drar sej undan

Sorg är som en lök:
Varje gång jag skalar av ett lager – och ett till –
och tror att jag har kommit till slutet,
så finns det mer.
Som en lök, får det mej ibland att gråta.
Andra gånger är det mer en otrevlig lukt som poppar upp vid de mest oväntade tider och platser.

Deborah Kartheiser, ATCK

Det är viktigt att ha ord för sorg. Ett fantastiskt ord för att uttrycka en längtan efter det som en gång var men inte längre finns är ordet ”saudade” på portugisiska. Det är ett substantiv, som alltid används i plural, och som beskriver en djup längtan efter något eller någon som en gång fanns, men inte längre finns. Saudade är den kärlek som finns kvar i mitt hjärta, även efter det jag älskar inte längre finns kvar. Saudade samlar alla de känslor jag har för, och erfarenheter jag fått från, olika platser, upplevelser och människor som jag älskat och som jag blir alldeles varm av i hjärtat när jag tänker på. Saudade uttrycker den tomhet, det tomrum, som människor och platser lämnar efter sej i mitt hjärta. Det ger mej ledsna och glada känslor på en gång – sorg för saknaden, glädje för det jag haft och det jag fått uppleva.

Ett liknande ord är ”hiraeth” (uttalas hireyeth) som är welsiska, och uttrycker hemlängtan efter ett hem som inte längre finns, eller kanske aldrig ens funnits.

Ulrika Ernvik, nov 2013
familjegladje.se