Att förbereda barn inför flytt

Vuxna och barn kan uppleva flyttar och kulturbyten på väldigt olika sätt. Vuxna har ofta varit mer delaktiga i beslutet att flytta. Och vuxna har också ett helt annat tidsperspektiv, du har mer minnen av vad som hänt tidigare, och du kan föreställa dej vad som ska hända i framtiden.

För att hjälpa ditt barn att klara av de omställningar som flyttar över jorden innebär, kan du dels pröva de aktiviteter som finns under rubriken ”Aktiviteter”, men här kommer också några andra tips:

  • Prata med ditt barn om vad som kommer att hända. Prata mycket om hur det känns, vad som kommer att bli roligt och vad som kommer att bli jobbigt. Prata om vad ni är rädda för. Försök att dela barnets känslor. Lyssna till barnets känslor. Du kan också berätta om hur du känner det, samtidigt som du förmedlar att du är trygg med vad som kommer att hända.
  • Ta med barnet och gå runt och ta kort på allt och alla som varit viktiga för er. Åk runt till olika platser, som lekplatser, parker, restauranger, affärer. Gör en bok om den plats där ni nu bor.
  • Gör upp en plan med barnet för hur ni gör med barnets saker och djur. Vad går att ta med? Vad går inte att ta med? Vad gör ni med det som inte går att ta med? Vad vill barnet ge bort till vem? Vad vill barnet sälja? Försök att respektera barnets önskningar, även om du har svårt att förstå. Gå också runt i huset och titta om det finns saker i ert hem som är viktiga för barnet att ni tar med.
  • Gå runt och säg hej då till viktiga människor och platser. Glöm inte sådana som vaktmästare, mattanter, chaufförer&helip; människor som vi egentligen inte känner men kanske ändå haft en daglig relation till. Lekplatser, träd, restauranger och andra platser kan också vara viktiga att säga hej då till. Ordna fester, ge presenter, gör hejdå-kort. Samla e-mail-adresser och ordna facebook-konto.
  • Gör ordentliga avslut. Med alla möjligheter som dagens teknologi ger oss att fortsätta hålla kontkat är det lätt att tänka att ”vi säger inte hej då, vi ses på skype nästa vecka”. Men det är viktigt att avsluta den relation vi har haft här och nu. Även om vi fortsätter att vara nära vänner, så kommer vår relation se annorlunda ut efter flytten. Det här är speciellt viktigt för tonåringen som kanske har en pojk- eller flickvän – hur ska vår relation se ut i fortsättningen?
  • Låt barnet träffa eller prata med andra som flyttat.
  • Hjälp barnet att föreställa sej hur det kommer att bli på den nya platsen. Se på filmer, titta i tidningar, läs böcker, sök på internet. Prata med människor som bor där. Fundera på om det finns saker som barnet behöver lära sej. Hjälp barnet att ta kontakt med jänåriga. Vad verkar de ha på sej? Vad lyssnar de på för musik?
  • Det är viktigt att i god tid – gärna ett år innan – ta kontakt med den nya skolan. Försök ta reda på om det är något barnet behöver läsa in för att klara den nya skolan.
  • Bygg broar – både till det nya, men också till det gamla. Kontakta människor på den nya platsen innan ni kommer dit, och håll kontakten med människor på den gamla platsen när ni kommit till den nya. För barn kan det ibland vara svårt att hålla kontakten, de kan behöva hjälp och påminnelser.
  • Kom ihåg att barn bara använder de språk de är beroende av för att kunna kommunicera. Det är svårt att träna ett nytt språk med barn innan ni kommit till det nya landet, och det är svårt att hålla ett tidigare språk vid liv om barnet inte behöver det.
  • Kom ihåg att det som känns hemma för dej som vuxen kanske inte alls känns hemma för barnet, utan snarare väldigt främmande. De människor som du känner sedan länge, är kanske helt nya för barnet.
  • Ha rimliga förväntningar. Ibland har vi högre förväntningar på barnet än på oss själva. Vi förväntar oss kanske att barnet redan från första veckan ska klara fulla skoldagar i ett helt nytt sammanhang på ett nytt språk, medan vi som vuxna har en lugnare start.
  • Barn anpassar sej ofta lätt på ytan, både när det gäller språk och beteende, men det kan ta lång tid innan barnet känner sej hemma.
  • Var uppmärksam på signaler som visar att barnet inte mår bra. När barn inte mår bra, då visar de det snarare än sgäer det. De kanske får utbrott eller blir deprimerade, slutar äta eller äter mer, backar i utvecklingen, drar sej undan, får huvudvärk eller ont i magen, vill inte gå till skolan.
  • Berätta för barnet hur du själv upplever det, och vad som hjälper dej i omställningen.

Det är viktigt att börja förberedelserna några månader innan det är dags för uppbrott. Både sorg och förberedelse tar tid. Räkna med att ni alla kommer att vara tröttare än annars, vilket också kan betyda att det blir mer konflikter i familjen. Men när vi delar känslor och upplevelser kan det också bli en fantastisk närhet i familjen under den här tiden!
Ulrika Ernvik, nov 2013
familjegladje.se