Skolgång

Det är inte alltid helt lätt att lösa skolgången på ett bra sätt för missionärsbarn. Att flytta mellan olika skolor och skolsystem när man är barn och tonåring kan vara tufft. Ofta får vuxna mer tid på sej att landa i det nya landet och den nya kulturen innan de börjar arbeta heltid, än vad barnen får. Redan från första dagen kan stora krav ställas på dom. Det är också viktigt att vara medveten om att olika lösningar passar olika barn och olika familjer. Det är viktigt att varje familj hittar den bästa lösningen för just det barnet.

Några frågor som kan vara bra att ställa sej när man väljer skola och skolsystem är:

  • Vad är vårt långsiktiga mål? I vilket land vill vi att vårt barn rotar sej? I vilket land vill vi att vårt barn går sin högskoleutbildning? Vad behöver barnet få med sej från sin nuvarande skola för att klara det? Hur kan vi komplettera det som barnet inte kan få med sej från just den här skolan?
  • Vilken är mitt barns personlighet? Var är mitt barn i utvecklingen? Är det viktigt för henne att finnas i ett sammanhang där hon kan få kompisar, eller är det möjligt för henne att läsa själv på distans?
  • Hur påverkar det mitt barn om hon hamnar i en situation där hon är väldigt annorlunda?

Vi behöver vara medvetna om att pedagogik och ideologi är väldigt annorlunda på många håll i världen än i Sverige. Ofta finns väldigt lite förståelse för barn med särskilda behov, i många skolor bestraffas barn på olika sätt, och det är ofta oerhörda krav på att prestera väl akademiskt.

En faktor som påverkar många barn, men som vi ofta inte pratar så mycket om, är om barnet är den enda med sin hudfärg på skolan. Att inte se en enda annan person som ser ut som jag, blir för en del barn förvirrande och svårt. Barn speglar sej hela tiden i de människor som finns runtomkring, och om både utseende, språk, kroppsspråk och förväntningar är väldigt annorlunda mot hemma behöver barnet hjälp att förstå och hantera sin vardag.

Det är också viktigt att fundera på hur det påverkar barnet att byta skolsystem. Att byta skolsystem kan innebära att

  • barnet får gå om en klass för att hon inte klarar det nya språket tillräckligt bra, eller att hon inte har läst de ämnen som de andra läst.
  • barnet får gå ut ur klassen för att få stödundervisning i det nya språket.
  • matematiken kan vara svår att förstå för att de räknar på ett helt annat sätt.
  • barnet får lägre betyg i början för att hon vet inte vad läraren förväntar sej.
  • det förväntas att barnet ska jobba mer självständigt än innan, eller mindre självständigt.
  • barnet får läsa om sådant som hon redan kan.
  • sådant som tidigare var lätt plötsligt blir svårt.
  • gymnastiken inte är rolig längre för de spelar sporter som barnet inte kan.
  • klassen och kanske också skolan är mycket större, eller mycket mindre.
  • läraren är strängare, eller inte alls så sträng.
  • föräldrar inte är välkomna in i klassrummet, eller att det förväntas att föräldrar ska engagera sej mycket mer i skolan.
  • det är mycket mer läxor, eller mycket mindre.
  • barnet helt plötsligt får betyg, eller inte längre får betyg.
  • det tar tid att komma på vad de gör på rasterna.
  • föräldern behöver lägga ner massor med jobb att försöka få betyg och poäng från ett system tillgodoräknat i ett annat.
  • man kan hamna i en åldersgrupp eller i en nivå som man inte upplever stämmer med vad man kan eller hur gammal man är.
  • inlärningssvårigheter kan vara svårare att upptäcka, för man tror i stället att det beror på skolbyten och språkbyten.
  • lärare kan tro att ett barn har inlärnigssvårigheter, medan det egentligen handlar om svårigheter pga språk eller stress pga flytt.

Tips inför byte av skolsystem

  • Det är bra att ta kontakt med den nya skolan så snart som möjligt, ett år i förväg om det går. Gå igenom vad barnet eventuellt behöver läsa mer för att klara av den nya skolan.
  • Gör en sammanställning av vad barnet läst, vilka ämnen och hur många timmar, och skicka till den nya skolan.
  • Samla bra arbeten som barnet gjort – uppsatser, teckningar, prov du klarat bra – i en portfolio och visa på den nya skolan.

Bra att veta för elever som ska söka till gymnasiet

Ansökan till gymnasiet behöver vara insänd före 1 februari, till Antagningsmyndigheten i den region där ni ska bo. Ansökan görs online, på respektive regions hemsida. Följande dokument behöver skickas in via mail eller fax:

  • En signerad kopia som skrivits ut av ansökan som är gjord online.
  • Elevens betyg från årskurs 7-9. På betyget behöver stå hur många timmar eleven läst varje ämne. Betyget ska också skickas till det högstadium där eleven skulle ha läst om ni hade bott i Sverige., för det är den högskolan som avgör om eleven har behörighet till det svenska gymnasiet.
  • Om eleven har läst på en internationell skola ansöker hon i det som kallas ”fri kvot”. En speciell blankett för att ansöka i fri kvot finns på Antagningsmyndighetens hemsida.

Det slutgiltiga betyget från läsåret ska sedan skickas in till Antagningsmyndigheten före slutet av juni.

För att bli antagen till något av de 12 yrkesprogrammen inom gymnasiet behöver eleven ha lägst betyget godkänt i svenska, engelska, matematik och i ytterligare fem ämnen. För att bli antagen till något av de sex högskoleförberedande programmen behöver eleven ha lägst betyget godkänd i svenska, engelska, matematik och nio andra ämnen. Om eleven vill välja ett ekonomiskt, humanistiskt eller samhällsvetenskapligt högskoleförberedande program måste geografi, religion och samhällskunskap finnas med bland de nio ämnena. Om eleven vill välja naturvetenskaplig eller teknisk inriktning behöver biologi, kemi och fysik finnas med bland de nio ämnena.

Eleven behöver visa att hon har tillräckliga kunskaper i svenska. Det kan göras genom ett test, som det högstadium hon skulle läst vid i Sverige utför före slutet av juni, eller genom att läsa svenska på Sofiadistans www.sofiadistans.nu.

Mer information kan man hitta på www.utbildningsinfo.se.

Bra att veta för elever som ska söka till högskola eller universitet

Ansökan till högskola eller universitet görs på www.studera.nu före 15 april. Eleven ansöker online, men behöver skicka in följande dokument till  Antagningen, 833 82 Strömsund (alla dokument ska vara vidimerade kopior med telefoner till den som vidimerat):

  • Betyg från gymnasiet
  • Beskrivning av de ämnen som studerats
  • Dokument som styrker engelskakunskaper
  • Dokument som styrker svenskakunskaper

Gymnasiebetyget ska skickas i ett slutet kuvert direkt från skolan till Antagningen.

Dokument som styrker svenskakunskap är antingen:

  • betyg svenska 1,2,3 från svenskt gymnasium, t ex Värmdö Distans, www.varmdodistans.se
  • Tisus svenskaprov
  • Preparandkurs i svenska som ges vid svensk universitet

Dokument som styrker engelskakunskap är antingen

  • betyg i engelska 2 från svenskt gymnasium, eller motsvarande från annan skola

Eleven behöver också ha ett betyg i matematik, som motvarar matematik 1. För vissa program kan även betyg i andra ämnen krävas.

Elever som söker från en internationell skola till svensk högskola eller universitet söker i kvot III. Om eleven tar högskoleprovet kan hon söka även i andra kvoter. Ansökan till högskoleprovet ska vara inne senast 15 februari.

När eleven flyttat till Sverige kan hon skicka sitt internationella betyg till VHS www.vhs.se, för att få det validerat utan kostnad. Men hon kan också söka direkt utan validering.

Ulrika Ernvik, nov 2013
familjegladje.se